20 april 2005

Ett skadedjur i en politiska faunan

Har du sett en stollfeminist? Den har på senare tid blivit en mycket vanlig art i vår politiska fauna. Stollfeministen är ett flockdjur som till utseende och beteende är väldigt lik hängbröstvänsterns havererade marxister, ni vet dom som aldrig har varit kommunister. Det är faktiskt väldigt lätt att blanda ihop dessa arter.
Stollfeministerna jagar i flock och helst på ställen där de får mycket uppmärksamhet. De vanligaste jaktmarkerna är vänsterpressen och fackliga kongresser men de har även skådats i regeringskansliet. De vanligaste bytesdjuren är bilburna, västerländska heterosexuella män i medelåldern och över. Är offret dessutom en framgångsrik företagsledare så är stollfeministen särskilt blodtörstig.
Hennes största drivkraft är maktbegäret och hennes främsta kännetecken är brist på omdöme och känsla för proportioner. Ena dagen vill hon lagstifta om inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser (men inte på brandstationerna eller byggarbetsplatserna) för att nästa dag med huckle på huvudet predika integrationspolitik i en moské. Är det av beundran för hur kvinnors rättigheter tillvaratas inom muslimska kulturer som ledande politiker inspireras till dylika symbolhandlingar?
Stollfeministen är ett däggdjur men förökar sig inte den naturliga vägen. Orsakerna är strikt ideologiska: Eftersom alla män är potentiella våldtäktsmän och dessutom slår kvinnor så är männen diskvalificerade från parningsakten. Rekrytering av nya stollfeminister sker istället via opinionsbildning i kvällspressen och andra medlöparmedior där lögnen sprids om de globala patriarkala strukturerna. Ty likt nazismen och kommunismen bygger även stollfeminismen på teorin om den världsomspännande konspirationen. Vår politiska nomenklatur anslår därför skattepengar till sina medsystrars genusforskning på universiteten så att komplotten kan avslöjas och kvinnorna kan befrias från sin träldom. Många i politiskt korrekta kretsar tror faktiskt på lögnen om det påstådda förtrycket. Stollfeministen är därför fredad och har väldigt få fiender.
Att detta skadedjur har fått så mycket "Lebensraum" i världens kanske mest jämställda land är för mig ett mysterium.

3 kommentarer:

moje sa...

Hej!
Tack för tipset. Som du kanske sett har jag ställt samman en liten lista med citat som FI kläckt ur sig.
Det finns att se
här.
MVH

Anonym sa...

Enjoyed a lot!
»

Tanja Bergkvist sa...

Ja, frågan är vilken som är genusvetarnas slutliga lösning på "mansfrågan". Som kritiker ses jag som ett bevis på de patriarkala strukturernas existens, då jag "internaliserat den manliga maktordningen" och inte inser att jag är delaktig i "genusordningen". Sjukt! :-)