2 mars 2006

En gulare fara

Roland Poirier Martinsson sammanfattar vad han tror om Kina och dess möjligheter att kombinera kommunism och marknadsekonomi:

"Så kan Kina klara av den oundvikliga transformationen med den politiska ledningen i förarsätet under hela resan? Jag har nu äntligen bestämt mig för vad jag tror.
Det kommer att gå åt helvete."


Roland går inte närmare in på vad han menar med att det går "åt helvete". Jag antar att han kommer att återkomma i ämnet.

För egen del tror jag att den kinesiska regimen bäddar för sin egen undergång genom de reformer de genomför. Historien kommer att upprepa sig: Michail Gorbatjov införde perestrojka och glasnost i Sovjet och hela skiten brakade samman i en misslyckad statskupp.

Vad händer i ett land som under en lång tid har styrts av diktatorer och kommunistiska system och som inte har några demokratiska traditioner att falla tillbaka på när väl despoterna har försvunnit?

Vad hände med Sovjetunionen? Det föll ihop som ett korthus. De ockuperade baltiska länderna återfick sin frihet och nya stater bildades men det var inte gratis. Och vem kommer inte ihåg konflikthärdarna i Kaukasus? De senaste 15 åren har fyra separata krig rasat i området, som hyser sju ryska delrepubliker och två georgiska utbrytarrepubliker.

Vad hände i Jugoslavien efter Titos död? När han var borta fanns det ingen som kunde hålla de etniska konflikterna i schack i landet varpå helvetet bröt ut. Nån som inte har hört talas om Vukovar, Mostar, Srebrenica, Sarajevo, Kosovo och etnisk rensning?

Vad händer i Irak idag efter att Saddam Hussein störtats? Är allt frid och fröjd eller finns det stora problem med konflikter mellan sunnier, shiiter och kurder?

Frågan är: Hur kommer omvärlden att påverkas och reagera när - inte om - helvetet bryter lös i Kina?

5 kommentarer:

Anonym sa...

åk till kina och se hur det ser ut, och snacka med vanligt folk på gatan. jag tror inte du skulle jämföra landet med soviet eller liknande efteråt. ett land består av mer saker än de två entiteterna "staten" och "det förtrycka folket" som stångas i ett nollsummespel. kina idag är högt pluralistiskt och består av mer intressen än man kan överblicka.

Fredriksson sa...

Precis vad jag menar!

Tror du inte att det fanns pluralism i de länder jag nämnde?

Anonym sa...

ok, point taken. men såhär: kina är än mer pluralistiskt än dina exempel, det har ett civilt samhälle fristående från staten som är långt mer utvecklat. sen är businessfolket polare med regeringen, så ökad frihet (vilket krävs för/blir resultatet av fortsatt ekonomisk utveckling) står till en viss nivå inte i motsats till regeringens intressen. därför tror jag det är ytterst osannolikt att systemet kommer "falla isär", då det hålls ihop av medelklassens ekonomiska intressen. sen är det också så att de som sitter i regeringen nuförtiden ofta inte var aktiva under åren 49-78 då den verkliga kommunismen pågick, utan snarare är 45 år och har pluggat engelska i skolan. de är fortfarande en del av systemet, visst, men är inte "despoter" på samma sätt som de tidigare generationerna.

Fredriksson sa...

Anonymous....businessfolket är alltid polare med regeringen i korrupta länder eftersom detta krävs för att kunna muta sig fram.

Angående den påstått minskande despotismen:

Freedom House rankar regelbundet friheten i världens länder och delar upp analysen i två områden: Political Rights (PR)och Civil Liberties (CL). Bästa resultat är 1, sämst är 7.

Så här såg det ut 2005:

Kina: PR=7, CL=6
Zimbabwe: PR=7, CL=6
Iran: PR=6, CL=6
Nord-Korea: PR=7, CL=7

Läs hela rapporten här:

http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=15&year=2005

Men tro mig angående Kinas framtid: Jag hoppas du har rätt och jag har fel.

Jonas B sa...

Men är inte Kina mer homogent än vad sovjetunionen och jugoslavien? Förutom Tibet har man väl inte erövrat speciellt många andra folkslag på hundratals år?

Men faktumet att det inte finns en demokratisk ryggmärgskänsla bland folket tror jag kommer att skapa mycket osäkerhet i framtiden