Däremot drar hon ned ofrivilliga applåder när hon säger att:
"..formulera en feministisk politik på alla områden i politiken är ingen utopi. Ekonomisk politik, näringspolitik, kriminalpolitik, jordbrukspolitik, arbetsmarknadspolitik, utbildnings- och skolpolitik - på alla politiska områden kan en konsekvent feministisk politik göra stor skillnad. "
Jämför då med vilka prioriterade frågor Gudrun vill komma till Riksdagen:
- Rätten till kärleken i slutet av livet
- Ta kvinnors sexuella problem på allvar
- Dela föräldraförsäkringen lika
- Rättvisa löner
- Stoppa kvinnoförnedringen i porr, reklam och media
- Sex och samlevnad – obligatoriskt ämne i skolan
Ovanstående frågor är alltså Gudruns uttryck för en konsekvent feministisk politik inom politikens alla områden. Jag blir nästan mållös.
Vi som har följt Gudruns äventyr genom åren har länge vetat att hon aldrig varit kommunist. Vad vi däremot inte visste är att hon i själva verket är liberal:
"För varje liberal är rättsstaten och dess ansvar att upprätthålla respekt för grundläggande mänskliga rättigheter central."
Allra bäst är ändå slutklämmen:
"Efter förra vårens bakslag för feminismen blev det tydligt att den feministiska fernissan var synnerligen tunn på många håll. Många som tidigare ville hänga på den feministiska framgångsvågen valde nu att ta avstånd. Det är bra. Nu vet vi vilka som står pall när det blåser. För det vet vi: Det kommer att blåsa - varje gång feminismen växer i styrka och utmanar könsmaktsordningen. Men vi står pall."
Smaka på det, alla manschauvinistiska, patriarkala, vita, medelålders, företagsledande, hustrumisshandlande män:
I samma andetag som F! kandiderar till Riksdagen och därmed borde ha så brett stöd som möjligt för att kunna genomföra sin politik- ja, då applåderar man det faktum att anhängarna har blivit färre!
Jag är mållös.
2 kommentarer:
Dom som har suttit vid grötfatet (=ägnat sig åt politiken) och sedan pga långfingrighet åkt ut blir så här desperata när det gäller att ta sig tillbaka till ymnighetshornet (skattepengarna). Hade inte Margarinberg deporterats till Brasilia så hade Gudrun redan haft en handkassa på ca 25 mille.
"Utvecklingen dansar jenka" ett skönt citat och typiskt Gudrun. Hon lär väl representera "bakåtsteget" då. Jag vet ingen som liksom Gudrun kan låta käften oupphörligt glappa och glappa för att sedan när yttre omständigheter stoppar ordbajseriet och frågan "men vad sa hon egentligen" ställs, svaret blir "det sa hon aldrig".
Att dansa jenka är en uppdatering av Lenins klassiska skrift slogan: "Two Steps Forward, One Step Back" Lenin ville ursäkta införandet av lite kapitalism när man höll på att svälta ihjäl. Ränderna går aldrig ur Gudrun. Två kriminella gör gemensam sak.
Skicka en kommentar