Sydsvenskan skriver på ledarplats idag den 14 maj (ej på webben) en kritisk artikel om John Bolton, mannen som president George W Bush vill ha som USA:s FN-ambassadör. Enligt Sydsvenskan är John Bolton ”fel man för jobbet” eftersom han har en ”tveksam inställning till FN” och för att han på 90-talet sa att det inte skulle spela någon roll om man kapade FN-skrapan på tio våningar. Vilken tänkande varelse skulle idag inte ha en tveksam inställning till FN? En handlingsförlamad organisation som utreder sin egen korruption i samband med Olja för mat-programmet. En organisation som säger sig kämpa för mänskliga rättigheter men som samtidigt bland sina medlemmar har världens vidrigaste diktaturer och som i april återvalde (!) Zimbabwe till FN:s människorättskommission.
Vidare innehåller Sydsvenskans artikel sladdriga formuleringar som att Bolton sägs ha manipulerat underrättelseuppgifter och att envisa rykten säger att han är en översittartyp. Sydsvenskan borde inte på ledarplats medverka till ryktesspridning.
Problemet med Bolton, enligt Sydsvenskan, är inte att ”han är rättfram och odiplomatisk. Snarare att han företräder Bushadministrationens sämsta sidor: oviljan att kompromissa och tvivlen på mellanstatliga lösningar.”
Här har Sydsvenskan helt fel.
Oviljan att kompromissa och tvivlen på mellanstatliga lösningar är ett av Bushadministrationens bästa sidor. Tack vare presidentens ovilja att kompromissa med bl a fransmän - som hellre vill ha stabilitet och lukrativ business med diktatorer än frihet – har vi de senaste åren kunnat se talibanerna i Afghanistan och baathisterna i Irak störtas. Låt mig också påminna Sydsvenskan om att det var president Bill Clintons ovilja att kompromissa med Ryssland i säkerhetsrådet som möjliggjorde den NATO-ledda flygoffensiven i Kosovo 1999 för att sätta stopp för Slobodan Milosevic, en åtgärd som Sydsvenskan betecknade som ”olaglig men legitim” (Per T Ohlsson, 19 mars 2003).
Ett kompromissvilligt USA som sökte mellanstatliga lösningar hade som resultat haft Saddam kvar vid makten i Irak, talibanerna hade fortfarande hängt kvinnor på idrottsarenor i Kabul och Kosovo hade varit ett nytt Bosnien.
Vet Sydsvenskans ledarredaktion vilket ben de står på?
14 maj 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag håller otvivelaktigt med om dubbelmoralen här. En dubbelmoral som inte minst den socialdemokratiska regeringen är ett blängande exempel på. Man säger sig stödja FN i vått och torrt, men stödde insatserna i Kosovo (utan FN-stöd). På vilket sätt såg de Saddam Hussein som en bättre ledare, och den irakiska situationen som mer fördelaktig än den på Balkan (om man betänker massdödandet och förtrycket i Irak, samt folkets lidande under de av Saddam framprovocerade sanktionerna?
Bra inlägg...
says it' all...
Skicka en kommentar